Guossečálli: Sigga-Marja Magga "Kopieren – gullágo ealli duodjái?"

 

Govva: Sigga-Marja Magga

Kopieren – gullágo ealli duodjái?

Sigga-Marja Magga

Aida-prošeakta ordnii ođđajagimánus dilálašvuođa, gos duojárat, dutkit ja eará duodjeberošteaddjit ságastalle duoji kopieremis. Aida-prošeavtta ulbmilin lea vurket duojáriid geahččalemiid, ideaid, gaskandagu dujiid ja eará materiála čoakkáldahkan man vuođul lea vejolaš dutkat mo duojárat birra Sámi leat ipmirdan duodjeárbevieru ja makkárat leat leamašan sin duddjonproseassat. Suokkardalaimet mo sáhttá duodjearkiivva geavahit ehtalaččat ja mo atnit árvvus duojáriid ideaid mat leat vurkojuvvon arkiivii. Fáddan lei maid duoji kopieren ja dat leago kopieren alo juoidá negatiiva ja váidalahtti vai gávdnogo kopieremis sierra nyánssaid? Geasán das vehá oktii min ságastallamiid ja ovdanbuvttán maid ieš jurddašan duoji kopierema birra.

Kopieren oaivvilda ahte duodji dahje ornamentihka, herven, ráhkaduvvo seammalágánin go originála. Dat makkár lea originála, lea dieđušge iežas filosofalaš fádda, muhto vuolggán das ahte mis lea seammasullasaš oaidnu das, makkár beliid duojis galgá seailluhit ja makkár osiid fas sáhttá rievdadit. Go mis leat dihto rámmat, sáhttá ovttaskas duojár ovdánahttit duoji, daningo oktasaš oaidnu gáhtte dan ahte duodji lea árbevirolaš ja seammás ealli. Kopieren ii leat ealli duoji geahččanguovllus leamašan hirbmat geavatlaš iige dárbbašlaš dáidu. Mo sáhttá kopieret duoji man earenomáš hápmi boahtá luonddumateriálas? Lea aivve veadjemeahttun goarrut guvttiid dievaslaččat seammalágan nuvttohiid dahje gohpat guokte aivve seammalágan guvssi daningo luonddumateriála lea muhttašuvvi ja ávnnasteapmi lea álo čatnasan birrasii ja jagiáigái eaige jagit leat vieljažagat, nugo vuorrasat lávejit lohkat. Kopieren lea ealli ávdnasa dihte dárbbašmeahttun dáidu ja olmmoš, gii ii máhtte heivehallat dáidduidis ávdnasa mielde, lea čuorbi iige duddjomis boađe dalle mihkkige.

Maiddái sosiálalaččat ii kopieren leat leamaš nu geavatlaš dáidu. Duddjon lea maid gulahallanreaidu, mii dárkkuha ahte dihto hámit sáhttet attit ja vuostáiváldit dieđuid mat leat olbmuid gaskasaš gulahallamis mihtilmasat. Hámit ja hervemat sáhttet leat symbolat mat čujuhit dihto áššiide, dalle daid geavaheapmái gávdnojit čilgehusat. Muhto symbolaide ii galgga ila ollu bidjat deattu daningo duodji lea alo leamašan maiddai gilvvohallanvuohki das gii lea čeahpimus, gean duojit leat čalbmáičuohcci earenomážat. Kopieren dan oktavuođas livčče gal leamašan heahpat duojárii, vaikko duddjonmateriálas livčče leamašan mo váilevašvuohta. Geafivuohtages illá attii siva kopieremii.

Muhto kopieren lei ja ain lea álggáhalli duojára vierru, duddjomii oahpahallama okta vuohki. Design dutki Cristina Zetterlund muitalii semináras Ruoŧa designskuvlla árbevierus gos kopieremiin ruoŧŧelaš design fievrriduvvui ovddos guvlui. Easkaálgit kopierejedje dovddus designeriid málliid ja dainna lágiin ohppe dan makkár galggái buorre ruoŧŧelaš design leahkit. Dat lea oahpes vuohki maid sámiide. Olmmoš gii hárjehallá, kopiere dávjá duodječeahpi teknihka ja duoji. Kopierema ulbmilin lea oahppat teknihka ja go kopiere, seastá áiggi go ii dárbbaš návccaid bidjat ođđa hámi smiehtadallamii ja kánske vel billistit divrras duodjemateriála. Dat bealli bođii maid semináras ovdan. Máŋgasat muitaledje iežaset vásáhusaid kopieremis oahpahallama oktavuođas. Dan ii sámeservodaga olggobealolbmot vealttekeahttá ipmir, go doivot ahte hárjehalli lea dáhtul dahkan seammalágan duoji go duodjemeašttir.

Lean iešge dahkan nuorran veaddegore, mii lea justa seammalágán go mu oahpaheaddji Ellen Kitok Andersson -rohki veaddegore. Mu vuohki oahpahallat čuolbmadanteknihka ja dan mot veaddi sodjá ja lahtte, lei kopieren dan dáfus ahte gore lei dahkon Ellena gore mielde. Vai leago dattege kopiija? Go gore bijalii Ellena veaddegore báldii, sáhttá juohkehaš fuobmát, ahte mu gore čuolmmat eai leat seamma čavgadat eaige eisige seamma seakkit ja fiidnát go Ellena veattit. Mu kopieren čuozai teknihkkii ja ávdnasii muhto ii čehppodahkii, daningo go dat ii leat kopieremis, dasa galgá juohke okta ieš gávdnat iežas vuogi.

Govva: Sigga-Marja Magga

Muhtumin duodji sáhttá boktit déjà vu -dovdduid: duodji orru oahpis, geahcci lea oaidnán dan ovdalge, muhto ii sáhtte sihkkarit lohkat gos. Mangii déjà vu -dovdu boahtá duodjegávppiin ja gávppálaš birrasiin. Dalá duodjemáilmmis lea dábálaš ahte jos gii nu hutká idea, masa olbmot liikojit, álget seamma sullasaš duojit maid ilbmanit duodjehilduide. Beaivváš- ja riesaldatčiŋaid dahje stuorra Guovdageainnu mállet dihpiid dovdet buohkat, muhto dihtetgo geat ledje vuosttažat geat duddjo daid? Leago dat dehálaš diehtu oppanassiige? Vai leatgo beaivvážat, riesaldagat ja diehppit šaddan jo min oktasaš árbin?

Mis leat maid duojit, mat orrot leat leame álo seammalágánat dego vuoddagat ja ulloliinnit. Dain eai oro nu olu sierraláganvuođat dahje variašuvnnat. Vuoddagiid ja ulloliinniid duddjonteknihkkat vuođđudit guhkes čuožžagiidda ja geardduheaddji ornamentihkaide. Dakkár dujiin lea teknihka ráddjejuvvon ja muhtumin nu mohkkás, ahte duojára gánneha rahkadit jo máŋgga stuhkka, juobe dahkat unna ráidoprodukšuvnna ovttaskas duoji sajis. Muhto go geahča boares báttiid main leat gaskaneaset seammalágan hearvvat lea dallege váttis hupmat kopieremis. Duojára čehppodat ii álo boađe das man mohkkas čuoldinmálle son máhttá, muhto das mo son variere duoji ollisvuođa. Vuoddagiid ja boahkániid rávddat ja geažit máŋgii báhčet fuobmátkeahttá vaikko dat leat dat detáljat mat muitalit eambbo duoji ja duojára birra go báttiid váttis čuoldinminstarat.

Dat doalvuge min duoji kopierema váddáseamos beallái, namalassii duodjehistorjjá dovdamuša váilevašvuhtii. Kopieren šaddá váttisvuohtan jos duojár ii dovdda makkár duodji lea ovdal leamašan. Duddjon gáibida máhttu lohkat duoji ja gávdnat ođđa dahje boares dujiin dai hámiid mat leat bissovažžat ja osiid, mat leat duojáriid hutkáivuođa duohkin. Semináras ovdámearka dihte govvadáiddár Katarina Pirak Sikku čájehii mo son geahččala geavahit arkiivamateriálaid ehtalaččat ávkin iežas dáidágis. Sutnje lea jo arkiivii manadettiin dehálaš ipmirdit sámiid historjjá vai bastá lohkat ja dulkot boares áššebáhpiriid ja reivviid. Maiddái duojár Anna-Stina Svakko ovdanbuvttii mo son dutká boares dávviriid ja viggá bidjat daid báikkálaš kontekstii. Ná son oažžu iežas duddjomii lasseinspirašuvnna ja sisdoalu maid son ii olahivčče, jos ii oahpásnuvaše sámiid historjái viidaseabbo.

Kopieren ii njuolga vahágahtte duoji. Kopieremis lea dihto sadji ja dat lea oahpponeavvu mainna beassá duddjoma álgui ja dat sáhttá muitalit maiddai duoji stiillaid birra. Jos kopiere dušše kopierema dihte, dalle kopierejuvvon duojis ii leat historjá iige oamasteaddji iige dat dalle leat ealli duodji. Duojis lea álo konteaksta, dat gullá alo masa nu, geasa nu. Go mis lea doarvái ollu diehtu ja máhttu duojis, mii máhttit earuhit maiddái kopierema sierra beliid ja máhttit váldit kopierema dušše ovtta beallin duojis. Dalle ibmárdus duoji kopierema birra lea oktavuođas ehtalašvuhtii, dasa ahte sihke duojárat ja duodjeinstitušuvnnat – duodjesearvvit ja -skuvllat, arkiivat ja dutkit aktiivvalaččat barget duoji gáhttema ja ovdánahttima ovdii. 

 

 

 

Gott nytt år!

 Ingen kunde förutse att 2020 skulle bli ett år av ofrivillig isolering på grund av en pandemi. Vi inom AIDA projektet blev inledningsvis lite paralyserade. Hur skall vi kunna driva ett arkivprojekt som bygger på samarbete över gränserna och på interaktion med människor, samtidigt som allt stängs ner? Men vi tänkte till och ställde om och nu kan vi summera ett år som trots allt är nöjda med.

 

Vi är glada över att Tiina-Maria Aalto har omarbetat projektets hemsida http://arkisto.fi/aida/ och skapat en rad grafiska profiler som bättre speglar det pågående arbetet. I brist på fysiska möten har vi istället blivit flitiga på sociala media. Alla i projektet har bidragit med bloggtexter, facebookinlägg och instagramkampanjer för att ni skall kunna följa vårt arbete. När gränserna för en kort stund öppnades passade vi projektledare Gunvor Guttorm, Inker-Anni Linkola-Aikio och jag Anna Westman Kuhmunen på att träffas och spela in en film om AIDA i ett samarbete med Norweigan Craft. Medverkade gjorde även Perisak Juuso, Ida-Maria Marakatt och Sami Laiti, några av dem som har etablerat arkiv.

 

I september var Sami allaskuvlla värd för online seminariet ”Curating duodje and dájdda exhibtions”, som lockade över 100 deltagare.  Hur kan vi kuratera utställningar som utgår från duodjis premisser och som ställer samiska erfarenheter i fokus? Det var utgångspunkten för föreläsningar och gruppsamtal. Áile Aikio, Jérémie McGowan, Kimberley Moulton, liksom Zoe Black, Carola Grahn & Maria Ragnestam, Maaike Halbertsma & Anita Bjørnback, Joar Nango & Katarina Spik Skum och Sunna Valkeapää bidrog alla till en lärorik dag. Ett tema väl värt att fortsätta diskutera. 

 

Sami allaskuvllas vetenskapliga assistenter skulle växelvis arbeta vid högskolan och på Samiskt arkiv och på Ájtte. Både Laila Kuhmunen och Berit Guvsán han besöka Ájtte och fördjupa sig i de 22 arkiv som hittills har etablerats här men när det var dags att åka till Inari var gränsen stängd. Men besöket blir av under 2021, garanterat. Bägge två har tidigare berättat om hur de blivit inspirerade av slöjdarnas och konstnärernas arkiv och tagit det som språngbräda i egna akademiska arbeten.

 

Vi vill att många upptäcker det spännande material som finns i arkiven. En bok är på gång och artiklar planeras. Elina Kuhmunen har påbörjat ett samarbete med både sameskolor och Samernas utbildningscentrum. Sameskolan i Jokkmokk har hunnit besöka oss och arbetat med Sami Duodjis samling på slöjdlektionen men duojársamtal och workshops är också planerade.  Nu står vi i startgroparna för det nya året och hoppas, hoppas att vi kommer att kunna ses.

 

Anna Westman Kuhmunen, koordinator för projekt och nationell projektledare vid Ájtte museum.

Buoris!

Muv namma l Berit Kristine Andersen Guvsám. Bårggemáno 2020:s lav barggam diedalasj assistentan AIDA-prosjevtan.

Lav bajássjaddam Steinkjeran, ja mujna l aj gulluvasjvuohta Divtasvuodnaj áhttjáma baktu. Mån årov Guovdagæjnon. Tjadádiv mastereksámenav duojen tjavtjan 2019.

Lidjiv Jåhkåmåhken ragátmáno álgon ja bessiv vehi oahpásmuvvat ietjá duodjárij arkijvaj. Arkijvaj baktu lav oadtjum dádjadusáv iesjgeŋga duodjárij barggovuogijs, sijá máhtos ja árvojs. Gålgådismánon lidjiv Árran julevsáme guovdátjin Divtasvuonan. Bessiv magasijnnaj mannat guovladittjat sijá dávvervuorkájt.

Geldulasj la årrom ja lav dassta ålov oahppam. Sihke AIDA-arkijvva ja Árrana dávvervuorkká l árvusmáhttam muv ålov dan bargguj majna lav álggám.  

Buoris!

Mitt navn er Berit Kristine Andersen Guvsám. Fra august 2020 har jeg jobbet som vitenskapelig assistent i AIDA-prosjektet. Jeg har vokst opp i Steinkjer, men har også tilhørighet til Tysfjord gjennom min far. Jeg bor i Kautokeino. Høsten 2019 gjennomførte jeg min mastereksamen i duodje.

Jeg var i Jokkmokk i starten av september og fikk bli litt kjent med andre duodjára sine arkiver. Gjennom arkivene har jeg fått en forståelse for ulike duodjára sine arbeidsmåter, deres kunnskap og verdier. Jeg har også vært på Árran lulesamisk senter i Tysfjord i oktober. Der fikk jeg mulighet å se på gjenstandssamlingen i magasinet deres.

Det har vært interessant og jeg har lært veldig mye av dette. Både AIDA sine arkiv og magasinet på Árran har inspirert meg mye til det arbeidet jeg nå har satt i gang med.

Curating duodji and daidda exhibition Webinar 13.oktober 2020

Curating duodji and daidda exhibition   Webinar 13.oktober 2020 

Av Laila Susanna Kuhmunen og Berit Kristine Guvsám

Under hösten har AIDA II projektet  anordnat ett webinarium med temat: Curating duodji and daidda exhibition. Webinariets tre huvudföreläsare Áile Aikio, Jérémie McGowan och  Kimberley Moulton hade alla bjudits in för att tala om dagens tema.

Áile Aikio berättade om sin pågående forskning om hur liten procent (under 8%) som duodji gestaltas i förhållande till övrig konst/Konsthantverk- och bildutställning i Sámi Siidda musea mellan åren 1998–2017. Hennes föreläsning satte ord på faktiska förhållande som råder i museivärlden idag. Hon berättade att när duodji ställs ut på museum så framstår duodjin från ett kolonialistiskt perspektiv. Det innebär att duodjin ses som ett föremål avskilt från duojaren och därmed mister man den helhetliga bilden samt anknytningen till Sápmi. Då är det inte konstigt att när man har besökt museum och sett på samiska föremål, att känslan man fått är att här saknades något. Det kan för exempel vara att ett föremål beskrivs som ”Samisk påse” eller ”Samisk dräkt”, men utan mer information. Aikios presentation satte ord på denna saknade känslan att föremålet har då objektifierats och utelämnat kontexten som man annars får vid att nämna namn på föremålet, år, vem som är duojáren och områdestillhörighet. Museer som har samiska föremål berättar en historia om oss, men historien berättas oftast inte ur vårt perspektiv. 

Aikios tankar kring det är att duodjin är en del av en holistisk tankegång, där det inte bara är objektet som visas fram utan även grundlig bakgrund som innefattar det immateriella kulturarvet. Med den holistiska tankegången menar hon att livet och duodjin lever hand i hand eller i symbios och inte går att urskilja och avsättas som bara ett objekt. 

Jérémie McGowans föreläsning handlade om hur det skulle kunna se ut i det norska samhället när det skapats en given plats för duodji och dáidda i statliga institutioner. Hans utgångspunkt för föreläsningen var hans projekt "There is no Sámi Dáiddamusea" där Nordnorsk konstmuseum under en period "ersattes" av ett fiktivt samiskt konstmuseum.  Att duodji och dáidda ska ha sin naturliga och givna plats i museet är väl det som alla konstnärer, kuratorer och duojarat  som arbetar från ett urfolks perspektiv vill ha. I Kimberley Moultons föreläsning visade hon hur man kan dra nytta av  insamlade föremål och information, gjort av kolonialmakter. Idag i hennes profession i museivärlden använder hon föremålen till att berätta hennes folks historia, men från ett urfolks perspektiv. Moulton refererar till Linda Tuhiwai Smiths bok Decolonizing Methodologies: 

  ” Indigenous peoples want to tell our own stories, write our own versions, in our own ways, for our own purposes. It is simply about giving an oral account or a genealogical naming of the land and the events “ (Smith, 2012).

Vid kaffeborden presenterade kuratorer, konstnärer och duojárat deras arbetsmetoder och erfarenheter.

Joar Nango & Katarina Spiik Skum talar om deras samarbeten och improvisation i projektet Girjigumpi. I samtalet får vi en inblick och en förståelse i arbets dynamiken som rått mellan dem. När en traditionell duojár möter en arkitekt och konstnär, är improvisation en bra utgångspunkt. Det mest intressanta var just hur improvisationen gav utrymme för individuell utveckling trots begränsad tid och hur de i samarbetet kompletterar varandra med deras vitt skilda hantverks bakgrund. Detta har resulterat i spännande och uttrycksfulla föremål. Vi fick också en inblick i hur dom involverade andra människor i deras arbete.  Deras arbetsmetod har varit att jobba på offentliga platser. Det gör att det blir tillgängligt och spontana konversationer uppstår där kunskap delas.

Zoe Black berättade också om samarbete. Hon är kurator på Objectspace i Aoratea och har ett pågående projekt med konstnärsgruppen Fafine Niutao. Fafine Niutao är en grupp konstnärer som består av kvinnor från ön Niutao i Tuvalo, som ligger i Stillahavet. Deras hantverk är lite representerade i museer, och genom detta projekt blir det mer synligt i det offentliga rummet. Konstnärsgruppen skapar traditionella mattor med traditionella tekniker och material från Niutao. På detta sätt synliggörs och lyfts deras traditioner och kultur. Medan processen att tillverka mattorna pågår skapas ett utrymme för de unga kvinnorna från Niutao att lära sig, och på så sätt överförs kunskapen. Mattorna representerar inte bara en teknik, de är en del av ett sammanhang, en del av ett sätt att leva och en symbol för traditionell kunskap och en hantverks process. Genom att få kunskap hur man hanterar mattorna, blir dom mer tillgängliga och avståndet till egen kultur blir mindre. Det skapas en närhet till föremålen. Även här är det holistiska tänkandet centralt, där föremålet och kontexten hör ihop. 

Maaike Halbertsma och Anita Bjørnback har verkat som kuratorer av utställningen «Bærekraftig og livlig tegerarbeid» som visades på Sámi dáiddaguovddáš. Utställningen borde vara ett praktexempel till övriga statliga instanser på hur man förmedlar en non objektifiering av duodji. Halbertsma och Bjørnback berättade att i utställningen har de förmedlat historia, kunskap om material insamling och tekniker. Utställningen knyter ihop förtiden med samtiden genom att inkludera gamla bruks- och konsthantverks föremål och även från nyare tid, där rotslöjden också visas i samtidens uttryck. Förutom föremålen har text och film varit värdefulla metoder för att förmedla kunskap och det immateriella kulturarvet. En del av projektets syfte var att utställnings metoden var pedagogiskt utfört, för att bidra till att stärka kunskapen för nästa generation.

Hur har det varit med att hjälpa till att anordna seminariet?

Det var ett lärorik webinarium, både innehållet och att vara med att arrangera. Vi har flera gånger varit deltagare i olika seminarier, men inte med denna typ av ansvar.  Det var nytt för oss att delta i ett webinarium som arrangör. Som deltagare innehar du en roll där du kan spendera mer tid på att låta intrycken och den nya kunskapen sjunka in. Att vara moderator och samtidigt göra en sammanfattning var utmanande. När du är arrangör och leder en workshop kräver det både att du får med essensen av det som sägs, men också att du på kort tid kan tänka igenom det som blir sagt och ut från det ställa bra frågor.

Hur kan vi arbeta med arkiven på nya sätt

 I projektet AIDA II- arkiv som aktör i samtiden ställer vi några frågor

• Hur kan studenter, forskare och andra användare av arkiven få tillgång till material på nya sätt?
• Hur kan vi ”indigenisera” arbetet vid arkiven för att anpassa det till en samisk praktik?

En aspekt av frågan hur vi kan arbeta med arkiven på nya sätt har framträtt i samarbetet med de vetenskapliga assistenterna vid Sami allaskuvla. Det finns många forskare och konstnärer använder arkivstudier som en del av arbetsprocessen. Katarin Pirak Sikku, en av dem som etablerat sitt arkiv, är ett exempel på en konstnär som utgår från arkivstudier i sitt konstnärskap. Institutionerna i sin tur, tillhandahåller materialet. På så sätt är Laila Kuhmunen och Berit Kristine Andersen Guvsáns studier av slöjdarnas och konstnärernas arkiv inget nytänkande. Som en del av arbetet vid Sami allaskuvla skall Laila och Berit fördjupa sig i de arkiv som har etablerats vid Ájtte museum och Samearkivet. En fördjupning i andra slöjdares och konstnärers arkivalier bli nu en inspirationskälla till deras egna konstnärliga skapande. I projektet AIDA II följer vi Laila och Berits arbetsprocesser och vi kommer alla att se det färdiga resultatet vid en utställning 2022.

Laila Kuhmunens konstnärlig projekt, höst 2020
AIDA II - arkiv som aktörer i samtiden

Det unika och utvecklande i anslutning till deras vistelse vid Ájtte museum har istället varit våra samarbeten och samtal kring arkiven, som i sin tur kan leda till nya praktiker och tankesätt för oss på museet. För mig personligen har det intressanta varit att följa Lailas och Berits väg in i arkiven. Hur de sakta med säkert arbetet sig genom lager efter lager i det material som utgör arkiven. Hur de utbrister: ”Man kommer så oerhört nära dessa människor!”. Att få se hur en relation etableras till de olika slöjd- och konstnärskapen genom de fysiska materialen i arkiven. Vidare hur arbetet stannar upp inför en anteckning eller skiss och frågan hur man skall förhålla sig till arkivalien, följt av diskussioner om hur man bäst refererar till arkivmaterial i den egna skapandeprocessen. Jag har blivit förvånad över i hur liten utsträckning föremål och fotografier varit källor till inspiration. Kan det vara för att duodje, fotografier och film är något som de själva uttrycker sig genom? Är det för att vi i vår tid översköljs av bilder på objekt? Istället nämns arkivalier som tidningsklipp, kataloger och tackkort för den levererade slöjden som inspirationskällor. Materialen gör intryck. Deras arbete är inte bara värdefullt för oss på museer och arkiv, vi bidrar också till deras kunskapsuppbyggnad. Både Laila och Berit har upptäckt att arkiven, som en del av det gemensamma kulturarvet, utgör en enorm resurs. Att ge tillbaka av den egna erfarenheten har varit självklar genom möten med studenterna vid Samernas Utbildningscentrum i Jokkmokk. Jag ser fram emot fortsatta samtal.
 

Anna Westman Kuhmunen
Koordinator för projekt och nationell projektledare vid Ájtte museum



Next in AIDA:
Online Seminar 13.10.2020
Curating duodje and dájdda exhibtions
http://arkisto.fi/aida/curating-duodje-and-dajdda-13-10-2020

BOVDEHUS - DIGITÁLA SEMINÁRA MO HÁBMET ČÁJÁHUSAID 13/10.

Goas: 13/10. Álgá dii 8.30 (CET) nohká dii 17.00.
Báiki: Gomuvuođas(digitálalaččat) allaskuvla
Lágideaddji: Sámi allaskuvla, Ájtte, Duottar- ja Sámemusea, Sámi Arkiiva

Mo galggašii hábmet ja lágidit čájáhusaid main váldá vuođu duoji jurddašeamis dahje mas boahtá ovdan sámi vásáhus? AIDA II prošeakta doallá bargobáji golggotmánu 13. beaivvi, fierpmi bokte. Bargobájis ovttas lonohallat vásáhusaid ja divaštallat mo dan sáhtašii bargat. Searvva don ge! Dása servet logaldallin Áile Aikio, Jérémie McGowan, Kimberley Moulton, Zoe Black, Carola Grahn & Maria Ragnestam, Maaike Halbertsma & Anita Bjørnback, Joar Nango & Katarina Spik Skum ja Sunna Valkeapää.

Liŋka bargobáji ruovttusiidui:
https://arkisto.fi/aida/sa/digitala-seminara-mo-habmet-cajahusaid-13-10-2020

In English: http://arkisto.fi/aida/curating-duodje-and-dajdda-13-10-2020

AIDA II stivrenjoavku 3/3 - Sámi allaskuvla

 

Gunvor Guttorm
Govva: Kimberli Mäkäräinen

Káre Petter Iŋggá Gunvor/Gunvor Guttorm

Mun lean Káre Petter Iŋggá Gunvor/Gunvor Guttorm. Illudan sakka go beasan leat prošeaktajođiheaddji Sámi allaskuvlla ovddas AIDA II prošeavttas. Mun sakka illudan go beasan bargat ovttas Sámi allaskuvlla guovtti dieđalaš vehkiin Laila Susanna Kuhmuneniin ja Berit Kristine Guvsamiin. Mu bargun prošeavttas lea doalahit dieđalaš veahkki guoktáin oktavuođa ja sudnuin digaštallat, veahkehit lágidit bargobájiid, fuomášit ođđa bargovugiid, čállit dieđalaš teavsttaid ovttas, mo geahččat arkiivvaid ja muđui doallat čoahkis Sámi allaskuvlla oasi prošeavttas. Dasa lassin lean nu lihkoš go beasan Ájtte musea ja Sámi arkiivva prošeaktajođiheaddji guoktáin bargat.

AIDA II ledningsgruppen 2/3 - Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum

Anna Westman Kuhmunen

Anna Westman Kuhmunen

Jag heter Anna Westman Kuhmunen och arbetar sedan många år som intendent vid Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum i Jokkmokk. Jag är även doktorand vid Stockholms universitet och arbetar med en avhandling i religionshistoria om Måltiden som religiös ritual under 1600- och 1700-talen i det lulesamiska området. Tillsammans med Christina Zetterberg vid Linnéuniversitet arbetar jag också i ett projektet Designhistoria ur andra geografier. Där får jag möjlighet att stanna upp, reflektera och skriva om AIDA projektet.

Jag samordnar hela projektet AIDA II- arkiv som aktörer i samtiden och är projektledare för arbetet vid Ájtte museum. AIDA har varit ett av det mest intressanta projekt som jag har arbetat med i mitt yrkeskliv. I AIDA I fick vi vara med när 16 slöjdare/konstnärer, plus Sameslöjdstiftelsen Sámi Duodji, etablerade arkiv vid Ájtte museum. Denna typ av arkiv hade inte funnits tidigare, och vi visste inte vad vi kunde förvänta oss. Hur skulle det falla ut? Material som visar processen att skapa duodje är något privat som ofta tillhör familjen. Det är inte självklart att dela med andra genom ett arkiv. Att lämna materialprover, ofärdig duodje och experiment är inte heller en självklarhet för etablerade duojár. Vi är vana vid att möte dem på andra sätt i utställningar. Vi som arbetade i projektet känner därför stor tacksamhet för de arkiv som etablerades.

AIDA II stivrenjoavku 1/3 - Sámi Arkiiva

~ Suomeksi saamenkielisen tekstin jälkeen ~ 

Inker-Anni Linkola-Aikio

Mun lean Inker-Anni Linkola-Aikio ja barggan bajit dárkkisteaddjin Sámi arkiivvas. Lean Sámi arkiivva ovddasteaddji AIDA II stivrenjoavkkus ja Suoma bealde prošeavtta gulahallanolmmoš ruhtadeddjiide, prošeaktaguimmiid gaskka ja Riikkaarkiivvas siskkáldasat.

Inker-Anni Linkola-Aikio

Ođđa mielbargi AIDA II prošeavttas Sámi Allaskuvla bokte

Bures!

Mun lean Guhmusa Laila Susanna  ja lean Johkamohkis eret. Lean ođđa mielbargi AIDA II-prošeavttas miessemánu vuosttaš beaivvi rájis. Dat lea miellagiddevaš go lean ožžon vejolašvuođa searvat prošektii dieđalaš veahkkin. Mannan čavčča gergen iežan duoji masterbargguin, ja dát bargu addá munnje vejolašvuođa joatkit ovdánit mu duodjedoaimmain.

Juste dál lean Ájtte museas oahpasmuvvamin mat gávdnojit AIDA I arkiivvas.  Juste dál letne Ájtte musea AIDA II  proseaktamielbargiin Guhmusa Elinain sirdimin duojáriid dávviriid ođđa arkiivalatnjii. Dáno oahpásmuvan dál jo mii gávdno arkiivas.  Juohke duojára arkiiva sáhttá čájehit movt sin bargovuohki lea ovdánan. Duojára arkiiva, nugo mun jurddašan, muittuha ja govahallá giissá. Giisái seastá árvvolaš duodjemáhtu mat sáhttet leat ávkiin buolvvas bulvii. 

***

Jag heter Laila Susanna Kuhmunen och jag är från Jokkmokk. Sedan 1 maj är jag en ny Áida II projektmedarbetare. Det är spännande att jag fått möjligheten att delta i projektet som vetenskaplig assistent. Hösten 2019 tog jag min masterexamen i Duodji vid Sámi allaskuvla, detta projektet ger mig möjlighet att utveckla mitt skapande.

Just nu är jag på Ájtte museum och blir bekant med AIDA I arkiven. Tillsammans med kollegan Elina Kuhmunen har vi påbörjat förflyttningen av arkivmaterialen till den nya lokalen. Varje duojárs arkiv kan visa hur deras duodjiprocess har utvecklats. Duojárens arkiv kan enligt mina tankar, ses som en metarforisk Giisá. I giisán sparar man värdefull  duodjikunskap som senare kan användas till kommande generationer.  

Oaidnaleapmái!

Govva: Carl Johan Utsi

Oahpes doahpagat ođđasit guorahallamis - AIDA II -prošeavtta ođđa bargi muitala iežas birra

Bures! Mun lean Tiina-Maria Aalto, AIDA -prošeavtta ođđa prošeaktabargi Sámi Arkiivvas Anáris. Mun buvttán prošektii iežan máhtu gráfalaš plánemis, dáidagis ja duojis, buvttadeamis ja searvvušprošeavttain. AIDA -prošeavttas mu bargun lea ee. plánet ja dahkat gráfalaš materiálaid, čohkket arkiivvaid ja maiddái beaivádit ja ovddidit prošeavtta neahttasiidduid (www.arkisto.fi/aida) ovttas eará AIDAlaččaiguin.

Ođđa mielbargi prošeavttas / En ny medarbetare i projektet

Bures!

Mu namma lea Elina Kuhmunen ja lean ođđa mielbargi AIDA prošeavttas.

Mon lean bargan Ájtte museas máŋga jagi ja lean čuvvon prošeavtta dán rájis go álggahii.

Dál illudan hui ollu searvat dán joatkoprošektii –

AIDA – Arkiv som aktörer i samtiden.

Jag heter Elina Kuhmunen, är född i Jåhkåmåhkke och är ny medarbetare i AIDA-projektet. Jag har jobbat på Ájtte museums publika enhet under många år och har fått följa AIDA på håll.

Jag är väldigt glad över att nu få vara en del av detta fortsättningsprojekt –

AIDA - Arkiv som aktörer i samtiden.

Under min tid på Ájtte har jag arbetat med publikt arbete. Jag har bland annat ansvarat för butiken, guidningar och för museets tillfälliga utställningar. Utställningsarbete och samarbetet med slöjdare och konstnärer är erfarenheter jag tar med mig in i projektet.

Duodji har funnits kring mig under uppväxten och skapandet har varit en passion sedan barnsben. Jag är utbildad inom duodji på Samernas Utbildningscentrum i Jokkmokk under åren 2006-2008.

Att få arbeta kreativt med slöjden till 100% är något jag kan sakna. Därför känns detta projekt enormt intressant och värdefullt, då jag får arbeta med just duodji, fast på ett annat sätt.

 Det samiska språket är en annan av mina hjärtefrågor. Jag vill bidra till att det är ett levande språk. Och för mig är samiskan ett självklart förstahandsval, om situationen tillåter det.

I projektet ser jag möjligheter till utveckling inom områden som jag själv brinner för men här finns även nya outforskade utmaningar.

Framöver ansluter fler medarbetare till projektet, förutom projektledarna som varit med sedan start. Det ska bli riktigt roligt att få göra denna resa tillsammans med dem, slöjdarna, konstnärerna och ni andra som vill hänga med.

Mii oaidnalit! Vi ses! 

AIDA II -fidnu lea vuolgán johtui

AIDA -prošeakta lea ožžon ruhtadeami joatkaprošektii AIDA II - arkiiva doaibmin dála áiggis. AIDA IIs ulbmilin lea vuodjut arkiivva geavaheddjiid dárbbuide. Prošeavttas ohcat čoavdosiid dasa, mo studeanttat/dutkit/geavaheaddjit sáhttet fidnet ođđa geainnuid árkiivvaide ja mo mii sáhttit fievrridit árkiivva bargguid nu ahte lea heivvolaš álgoálbmot lahkonanvugiide. Prošeakta bistá 30.9.2022 rádjái.

 

AIDA II -prošeavtta stivrenjoavkku doalai vuosttaš čoahkkima 19.3.2020. Coahkkimis ledje mielde Anna Westman Kuhmunen Ájtte-museas, Gunvor Guttorm Sámi allaskuvllas ja Inker-Anni Linkola-Aikio Sámi arkiivvas. Dan čoahkkima fertiimet doallat gáiddusin mátkkoštangildosiid dihtii. Čoahkkin lei dattege hui movttiidahtti ja buohkat ledje buori mielas plánet prošeavtta doaimmaid, vaikko fertiimetge mearridit maŋidit vuosttaš jagi doaimmaid nugo bargobájiid mátkkostan- ja čoahkkánangildosiid dihte. Aitto dál buot prošeavtta miellahttuásahusat barget rekryteremiin. Dasa lassin diehtojuohkin ja plánenbarggut leat áigeguovdilat.

AIDA II -hanke on käynnistynyt

Uusi työntekijä on aloittanut AIDA-hankkeessa

Kuva: Ulla Isotalo

Hei,

nimeni on Katja Lettinen ja olen AIDA-hankkeen uusi työntekijä. AIDA:n eli Arctic Indigenous Design Archives -hankkeen sisältöä ollaan nyt siirtämässä verkkoon ja astun mukaan verkkosivujen suunnitteluun. 

AIDA:n uudet verkkosivut esittelee hankkeessa kerättyjä Duojáreiden eli saamen käsityöläisten arkistoja Suomesta, Ruotsista ja Norjasta sekä arkistopedagogista materiaalia ja hankkeen puitteissa järjestettyjen koulutusten tuloksia. AIDA:n

Buorre javlajt!